I en tid där hållbarhet är en nyckelfråga för både industri och samhälle, är det lätt att förbise de små men avgörande komponenterna i våra logistiksystem. En sådan komponent är lastpallen – en vardaglig men oumbärlig bärare av varor världen över. Men hur hållbar är egentligen en träpall jämfört med dess plastbaserade motsvarighet?
Ny LCA-studie från IVL ger tydliga svar
En ny livscykelanalys (LCA) från IVL Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Svenskt Trä, ger oss svaren. Studien jämför miljöpåverkan från en klassisk träpall (EUR-pall) med en plastpall av HDPE, och resultatet är tydligt: träpallen håller inte bara fysiskt – den håller även miljömässigt.
LCA är en metod för att bedöma en produkts totala miljöpåverkan under hela dess livscykel – från råmaterialutvinning till slutlig avfallshantering. I denna studie har man analyserat klimatpåverkan, försurning och övergödning för båda palltyperna, och dessutom testat olika scenarier för återanvändning, transport och energianvändning.
Träpallens livslängd – längre än många tror
En vanlig missuppfattning är att träpallar har kort livslängd. Tidigare studier har antagit att en EUR-pall används 9–20 gånger. Men enligt IVL:s analys används träpallen 20 gånger inom livsmedelsindustrin, och därefter ytterligare 50 gånger inom byggbranschen – totalt 70 användningscykler.
Plastpallen används oftare – men i färre sammanhang
Plastpallen används i snitt 104 gånger, men endast inom livsmedelsindustrin. Den återanvänds inte i andra sektorer. Det innebär att träpallen, trots sin tyngre vikt, har en längre faktisk livslängd än plastpallen – särskilt när man inkluderar återanvändning inom byggbranschen.
Klimatpåverkan: träpallen vinner i konsekvensanalysen
När man inkluderar återanvändning och energiutvinning (Konsekvens-LCA), visar träpallen lägre klimatpåverkan, försurning och övergödning än plastpallen. Detta beror på flera faktorer: biogena CO₂-utsläpp från trä räknas inte som antropogen påverkan, energiutvinning från förbränning av trä ger krediter i LCA-beräkningen, och återanvändning inom byggbranschen minskar behovet av nyproduktion.
I Bokförings-LCA, där dessa effekter inte inkluderas, är plastpallen något bättre – främst p.g.a. lägre vikt och därmed mindre transportutsläpp. Men om träpallen används mer än 35 gånger, blir den även bättre i detta perspektiv.
Studien visar att resultaten är mycket känsliga för antaganden om antal användningscykler, allokering av utsläpp från förbränning, datakällor för virkesproduktion, elmix och transportscenarier. Detta understryker vikten av att använda verklighetsnära data och att inkludera hela livscykeln – inklusive återanvändning – i miljöbedömningar.
Mikroplaster – en ofta bortglömd risk
Utöver klimatpåverkan finns andra aspekter som talar till träets fördel. Plastpallar riskerar att bidra till spridning av mikroplaster i miljön, särskilt vid slitage och hantering. Detta är ett område som kräver vidare forskning, men det är en viktig aspekt i den bredare hållbarhetsdiskussionen.
Träpallen visar sig vara ett miljömässigt starkt alternativ, särskilt när man tar hänsyn till dess långa livslängd och möjligheter till återanvändning och energiutvinning. Den är inte bara en symbol för svensk träindustri – den är också ett konkret exempel på hur traditionella material kan bidra till en mer hållbar framtid.
För företag som vill minska sin klimatpåverkan och samtidigt främja cirkulära flöden, är träpallen ett val som håller – i mer än ett avseende.
